Svenska katolska akademien
Svenska Katolska Akademien är en fristående romersk-katolsk stiftelse med säte i Stockholm. De har sedan 1995 erhållit 3.5 miljoner för tidskriftsverksamhet och 2.9 miljoner kronor för studier i liturgi, alltså totalt 6.4 miljoner kronor från Stiftelsen. Enligt statuterna har Akademien till ändamål att ”främja en vetenskaplig forskning om Katolska Kyrkan och dess förhållande till nordiska samhälls- och rättstraditioner.” Sin uppgift skall Akademien förverkliga ”genom att i samverkan med andra vetenskapliga institutioner i Sverige och i utlandet bedriva vetenskaplig forskning i ämnena katolsk filosofi, katolsk teologi och Katolska Kyrkans historia i Skandinavien.” Akademiens syfte sammanfattas i dess valspråk: Pro fide et veritate (för tron och sanningen)
På senare år har Akademien verkat för att befrämja katolsk tro, kultur och forskning i Sverige bl.a. genom att dela ut ekonomiska bidrag till stöd för svenska katolska bokutgivningar, forskningsprojekt, tidskrifter och webbplatser av tidskriftsliknande karaktär, däribland Katolsk Observatör. Flera av de senast understödda projekten listas på Akademiens hemsida under rubriken Sponsrat. Dessa bidrag är möjliga tack vare de generösa tillskott som Akademien årligen erhåller från Stiftelsen Ulf Lundahls Minnesfond.
Schola Cantorum Cathedralis
Ulf Lundahl uppskattade musik och körverksamhet. Föreningen ”Schola Cantorum Cathedralis” bildades på hans initiativ år 1979 vid katolska Domkyrkoförsamlingen för att skapa ett forum för körverksamheten. Denna verksamhet omfattar idag 6 körer på en mycket hög nivå. Körerna sjunger på gudstjänsterna i katolska domkyrkan och håller även konserter både i Sverige och i utlandet. Denna verksamhet har sedan 1980 erhållit motsvarande 9.9 miljoner kronor i 2023-års penningvärde. Bidraget har möjliggjort att en körledare som genomför allt arbete och utvecklar körerna kan var anställd.
De sex körerna är Pueri Cantantes Cathedralis Ungdomskör för ungdomar i åldern 13-25 år, Pueri Cantantes Cathedralis Barnkör för barn i åldern 8 -12 år, Minikören för barn i åldern 5-7 år, Chorus Cathedralis Homiensis, en blandad vuxenkör bestående av amatörsångare, Immaculata Vokalensemblen bestående av skolade sångare och Schola gregoriana Holmiensis, som är en manlig gregoriansk sånggrupp.
Barnen och ungdomarna lär sig genom denna verksamhet inte bara körsång, utan även självdisciplin, samarbete, sammanhållning, att arbeta intensivt, att lyssna på varandra, att ta hänsyn. De får upp öronen för den klassiska musikens djupa skönhet. De blir dessutom mycket goda vänner sinsemellan. Föreningen ordnar även utflykter, sport och läger för medlemmarna. Konsertresor organiseras där kören profilerar sig samtidigt som ungdomarna lär känna kulturellt storartade städer i Europa och andra delar av världen. De har rest till Rom, Barcelona, Wien, Paris, Köln, Rio de Janeiro, Krakow, Florens…
Allt detta ger barnen en meningsfull, värdefull och utvecklande fritidssysselsättning. Det bidrar till att även de socialt sämre ställda barnen kommer i kontakt med kulturen på en nivå som inte skulle stå öppen för dem genom sina hemförhållanden. Detta arbete verkar även för integrationen i landet, som ibland kan vara svår att uppnå för våra invandrarfamiljer. Bristande integration leder ju ofta till negativa konsekvenser som ungdomsgängbildning med mindre lovvärda sysselsättningar. På så sätt arbetar denna verksamhet för Ulf Lundahls vision att åstadkomma skillnad för dessa barn/ungdomar. Utan bidraget från Ulf Lundahls minnesfond skulle denna verksamhet inte kunna bedrivas.
Judiska Församlingens sommarläger för barn
Ulf Lundahl ville stödja den judiska församlingens sommarläger för barn, så de skulle kunna träffa likasinnade och få förståelse för sin religion. Stiftelsen ULM har sedan 1980 bidragit med 5.6 miljoner kronor i 2023-års penningvärde för sommarlägret på Glämsta.
Glämsta sommarläger har sedan 1910 funnits för judisk ungdom i Sverige. Med sin unika miljö har Glämsta erbjudit att på ett lättsamt och roligt sätt sprida kunskap om judendomen till alla som vistas där. Åtskilliga judar i Sverige kan vittna om hur de tack vare Glämsta bejakar sitt ursprung och därmed sitt judiska engagemang i övrigt.
Förutom allt som hör till ett sommarkollo, erbjuder Glämsta barnen möjligheter att utforska sin judiska identitet. Det är ingen ovanlig syn att se en fotbollsmatch där några av barnen har kippa på sig, höra välsignelser innan och efter maten, se barn sitta i tillsammans med ledare och prata om kosher eller shabbat. Blanda in bus, bad, myggbett, gemenskap, sånger, grillkvällar, disco, kramar och du får Glämsta! Allt med en judisk prägel paketerat i en härlig skärgårdsmiljö.
Varje sommar arrangeras 3 barnperioder, 1 familjevecka samt 1 seniorvecka. Barnperioderna är åldersindelade och på varje period är det mellan 110-140 barn i åldrarna ÅK 3-8. Till detta säsonganställs ca 80-100 personer. De årliga bidragen från Ulf Lundahls Minnesfond medför att fler ledare kan anställas och under tre dagar innan lägerstart får lära känna varandra, skapa grupper, gå igenom olika regler och utbildas i bland annat: HLR (hjärt-lung-räddning), ABC-räddning, och vattenlivräddning. Dessutom får de anställda utbildas av en psykolog som föreläser om barn och deras behov. Utöver detta hjälper bidraget från ULM till att barnen kan få fler myskvällar med nattmackor, popcorn och saft till discon, korvar till grillkvällarna och deras egen favorit; varm choklad med nybakade bullar och efter kvällsdoppet.
Glämsta arrangerar dessutom ett sportlovsläger för barn i ÅK 3-5. Under resten av året hyrs Glämsta ut (mestadels på helger) till olika judiska organisationer/skolor/föreningar.
Som vi på Glämsta säger: Ledor Vador (fritt översatt: från generation till generation)
Mer information finns på Glämstas hemsida: Glämsta kollo (jfst.se)
Nationalmuseum
Ulf Lundahl var mycket konstintresserad. I sitt testamente förordade han att en viss del av avkastningen från stiftelsekapitalet skall årligen tillfalla Nationalmuseum för ”inköp av konst före 1900”. Sedan 1995 har Nationalmuseum erhållit motsvarande 2.7 miljoner kronor i 2023-års penningvärde för inköp av konst som producerats före år 1900. Ett plakat med Ulf Lundahls namn finns i Nationalmuseums entré som visar Nationalmuseums uppskattning av Ulf Lundahls bidrag till deras möjlighet att förvärva konst som kommer alla i Sverige till del.
Ulf Lundahls hem var fyllt av högkvalitativ konst och även antikviteter. I sitt testamente förordade han att efter hans bortgång skulle Nationalmuseum få välja bland de konstverk som fanns i hans hem som de önskade. Efter Ulf Lundahls bortgång 1985 valde Nationalmuseum ut 15 verk från hans hem, de flesta var från 1600 och 1700-talen.
En del av Stiftelsens avkastning ges årligen till Nationalmuseum för inköpt av konst, enligt Ulf Lundahls testamente. Denna konst har inköpts främst av intendent Magnus Olausson och hans medhjälpare. Sedan 2023 kommer verken att inhandlas av Magnus Olaussons efterträdare Mats Olin på Nationalmuseum. I galleriet nedan finns ett urval av de 50 inköp, som gjorts sedan 2018. I museets permanenta utställningar finns flertal verk som är inköpta för medel från Minnesfonden. Detta tydliggörs vid konstverket där Ulf Lundahl finns angiven som donator.
Som Magnus Olausson beskriver Nationalmuseums verksamhet och val av konst för inköp:
”Nationalmuseum i Stockholm är ett av Europas äldsta offentliga konstmuseer, grundat 1792. Det är också Nordens största konstmuseum sett till samlingarnas storlek. Sedan år 1866 är museet inrymt i den palatsliknande byggnaden på Blasieholmen, som genomgick en omfattande renovering 2013-18.
Parallellt med restaureringen av det stora huset förbereddes en helt ny samlingspresentationen inför museets återöppnande. Detta vitaliserade i hög grad förvärvspolitiken och vidgade kriterierna. Allt som inköpts måste i vid mening vara visningsbart. Verk som bär på en betydelsefull historia eller stärker ett sammanhang, som redan finns i samlingen, är en avgjord fördel. Centrala konstnärskap är fortfarande en viktig grund för förvärv, men i dag är kontexten minst lika viktig som den konstnärliga styrkan. Museet söker alltså inte primärt efter konstnärliga autografer, där konstnärens berömmelse i sig varit nog för ett förvärv och där verket fungerat autonomt eller oberoende av övriga utställda i samlingen. Detta är också en naturlig följd av integrationen av konstarterna efter museets återöppnande. Till detta kommer väl synliga teman.
Genomgången av Nationalmuseums omfattande samlingar inför återöppnandet 2018 pekade på en rad luckor. Dessa har inte bara betingats av avsaknaden på medel utan speglade lika mycket en syn på konstens utveckling, som hade fokus på vissa enskilda konstnärskap. Här var t.ex. kvinnliga konstnärer märkligt frånvarande.
För över ett århundrade sedan försökte den dåvarande överintendenten och konstnären Richard Bergh (1858-1919) köpa in sina egna hjältar ur konsthistorien till Nationalmuseum. Till dem hörde de franska Barbizon-målarna från 1800-talets förra hälft. Han lyckades inte särskilt väl i dessa ambitioner. Det berodde troligen på att priserna då fortfarande var förhållandevis höga. Ett sekel senare ser situationen annorlunda ut. Under de fem år som gått sedan museet på nytt gjorde en riktad satsning (2018) har detta krönts med framgång.
Nordisk bildkonst var, om man bortser från norska landskap, underrepresenterat på ett märkligt sätt i museets samling. Det finns flera från varandra väsensskilda orsaker. Ändå hade det funnits ambitioner. Tydligast uttalade var de inom dansk guldålder. Det var åter Richard Bergh som var aktiv här. Hans död i förtid satte emellertid stopp för ambitionerna liksom ett starkt motstånd från danska museer och privatsamlare. Ett knappt århundrade senare, när en ny riktad kampanj påbörjades år 2014, bestod samlingen av 40 målningar. Efter ett knappt decennium har ytterligare 110 oljor tillförts samt minst lika många teckningar Detta gör att Nationalmuseum nu har den största utanför Danmark.
Inom alla dessa tre områden har de årliga bidragen från Ulf Lundahls Minnesfond på ett verksamt sätt bidragit till att göra skillnad. Flera exempel på gåvor finns ständigt utställda och roteras också successivt in i samlingspresentationen.”
